TENS står för Transkutan Elektrisk Nervstimulering och är en behandlingsmetod där självhäftande elektroder sätts på huden vid det område där du har ont. Elektroderna kopplas till en liten dosa – en TENS-apparat – som skickar ut svaga elektriska impulser till nerverna. Dessa impulser kan blockera smärtsignaler eller stimulera kroppen att frigöra endorfiner, vilket ger smärtlindring.
TENS används både inom vården och hemma. Många vårdcentraler, fysioterapeuter och rehabenheter använder TENS som en del av sin behandling. Det går även att låna, hyra eller köpa en egen apparat för egenbehandling.
Vid en behandling placeras elektroderna nära eller på området där du har ont. Beroende på inställning kan impulserna antingen:
Vid muskelvärk brukar en behandling ta 30–45 minuter och kan göras 2-4 gånger per dag. Effekten sitter ofta i upp till några timmar efteråt.
Det gör inte ont att göra behandlingen, men du kan känna pirrningar i huden eller små muskelryckningar. Det är helt normalt och visar att apparaten arbetar som den ska.
TENS används som smärtlindring både vid akuta och långvariga besvär. Genom att blockera smärtsignalerna till hjärnan eller förstärka kroppens eget smärtlindringssystem minskar smärtan och musklerna kan slappna av. Intervall, frekvens och placering av elektroder anpassas efter vilken typ av smärta du har.
TENS kan vara hjälpsamt vid flera olika typer av smärta, exempelvis:
TENS kan användas både vid plötsliga besvär och vid långvarig smärta. Vid akuta smärttillstånd kan TENS ge snabb lindring, medan personer med kroniska besvär ofta använder behandlingen regelbundet för att minska smärta i vardagen.
TENS ger inga kända biverkningar och kan användas tillsammans med andra smärtlindringsmetoder. I vissa fall kan det till och med ersätta behovet av läkemedel.
Personer med pacemaker ska inte använda TENS, eftersom elektriska impulser kan störa pacemakerns funktion. Rådgör alltid med vården vid osäkerhet.