Genom att skydda sig mot UV-strålning istället för att haka på den senaste trenden "UV-jaga" minskar du risken att drabbas av solskador som kan leda till en rad farliga åkommor. Här kan du läsa allt om UV-strålning och dess inverkan på huden samt skillnaden mellan UVA- och UVB-strålning.
Rekommendationerna om vilket skydd som solskyddsmedlen ska ge och hur de ska vara märkta är samma inom hela EU. Syftet med märkningen är att du som konsument ska få det enklare att välja rätt nivå på ditt solskydd. Du ska kunna lita på att det ger ett tillräckligt skydd och dessutom bli informerad om hälsoriskerna.
Vi tillbringar många månader med att längta efter varmare väder och när graderna kryper uppåt är det lätt att ryckas med och lapa sol i timtal. Du kanske själv är medveten om riskerna, men om du har ungdomar i familjen eller vänner som borde sola mer ansvarsfullt, är denna guide nyttig information och värd att dela vidare.
Många tänker att solbrännan är övergående, men faktum är att malignt melanom och andra skador på huden byggs upp över tid. När man vet hur farliga UV-strålarna kan vara är det enklare att bredda perspektivet och vara proaktiv.
I regel är UV-strålningen starkare ju närmare ekvatorn du kommer, men även i Skandinavien kan solen bli tillräckligt stark för att ge allvarliga solskador. Vintertid är UV-strålningen i Sverige mycket låg, men på högsommaren, mitt på dagen, är strålningen på en hög nivå.
Under sommaren har ett nytt begrepp florerat i sociala medier, så kallad "UV-jaga". Vilket innebär att du följer appar som visar när UV-index är som högst, när UV-strålningen är som högst är då trenden att gå ut och sola för att på så vis utsätta huden för de starkaste av solstrålar. En farlig trend enligt oss på Apoteket. Ett högt UV-index innebär att du behöver högt skydd. Vi avråder från strävan efter stark solexponering.
Solstyrkan kan mätas med hjälp av UV-index. Det är ett mått på hur stark solen är och ger en indikation om hur mycket skydd du behöver. Årstiden styr hur stark strålningen är. Skalan för UV-index delas in från 0-11+:
Graden av molnighet och hur tjockt ozonskiktet påverkar också. Det enda tillfället när det är riskfritt att vara ute i solen hela dagen utan skydd är när UV-index är lågt. I Sverige är UV-index lågt under november-februari. Exponering för UV-strålning kan ändå bli hög när det är snö på marken då snö reflekterar UV-strålningen.
Förutom årstid och väderleksförhållanden styr också tidpunkten på dagen solstyrkan. När solen står som allra högst på himlen är UV-strålningen som starkast. Undvik därför att sola vid middagstid, runt klockan 11-15, och åk hellre ner till stranden på eftermiddagen eftersom det är säkrare att vistas i solen då.
Ultraviolett (UV) strålning kan delas in i tre typer; UVA, UVB och UVC utifrån hur energirik den är. Ingen av dem är synliga för det mänskliga ögat. Genom UV-index-prognoser kan du ta reda på hur stark den skadliga strålningen är där du befinner dig.
När vi exponeras för solen riskerar vi att få både kortvariga och långvariga skador på huden. Det finns också en del positiva effekter som ökade D-vitaminnivåer, ökat välbefinnande och en förbättrad dygnsrytm. Dessutom kan också solen ha en antiinflammatorisk effekt på huden och personer med eksem och akne kan få minskade besvär.
Ja, UV-strålning kan orsaka DNA-skador. De vanligaste formerna av hudcancer vid överdriven solning är malignt melanom, basalcellscancer och skivepitelcancer.
Sedan 1992 är UV-strålning klassat som cancerframkallande för människor av IARC, International Agency for Research on Cancer. Den senaste tiden har det skett en ökning av malignt melanom, vilket delvis beror på att solvanorna har ändrats. Oftast går solning hand i hand med olika trender, och länge har det ansetts vara vackert med solbränd hud.
Vi behöver bara gå ett hundratal år tillbaka i tiden för att se att det tvärtemot var ett skönhetsideal att vara blek. Faktum är att det är farligt att bränna sig i solen gång på gång. Nedan följer tre sorters UV-strålning som är bra att ha koll på.
UVB-strålningen har våglängder som är kortare än UVA-strålningen och är därmed mer energirik. UVB-strålningen hjälper till med att bygga upp ett skyddande pigment, gör huden tjockare och har betydelse för kroppens D-vitaminproduktion.
Men det är samtidigt UVB som gör att du kan bränna dig. UVB leder till, precis som UVA, att huden åldras och kan ge cancer vid långvarig och hög exponering. Solskyddsfaktorn (till exempel SPF 15) anger skyddet mot UVB-strålarna.
UVA-strålarna är minst energirika. De utgör 90 % av solljuset och tränger djupt ner i huden. Dessa strålar gör pigmentet i din hud mörkare, men huden riskerar också att bli torr, rynkig och att åldras i förtid. UVA-strålningen kan skada hudens vävnad och leda till cancer vid för stora mängder.
Solarier har ofta relativt sett en större andel UVA-strålning än solljuset och därmed ger den bruna färgen på huden inte samma skydd mot de skadliga UVB-strålarna som den färg man får av solen.
UVA-strålningen från solarier är starkare än solens och tränger djupare ner i huden som slits, blir oelastisk och rynkig. Sedan 2009 har även solarium UV-strålningen klassats som cancerframkallande i den högsta riskkategorin (klass 1).
UVC är den mest energirika ultravioletta strålningen. Solens UVC-strålning når inte jordytan eftersom all UVC absorberas av ozonskiktet i atmosfären.
